måndag 31 mars 2014

Uppdaterad

Hur många gånger om dagen kollar jag sociala medier? Utan att vara beroende känner jag att det nog är fler gånger än jag vill erkänna... Det är både något skamligt och något taget för givet att vara uppkopplad och aktiv mest hela tiden. Fånen och paddan lockar hela tiden. De är avkoppling och avskärmning samtidigt som de öppnar en helt annan värld. Jag kanske inte pratar med kollegorna på rasten. Istället svarar jag på en kommentar från någon helt okänd här på bloggen, skickar iväg ett meddelande till en barndomsvänn jag inte sett på flera år och sätter för första gången en # i ett inlägg på Twitter. Vem vet vart det inlägget hamnar till sist?

Det är många jag inte skulle haft kvar kontakten med om Facebook inte funnits. Ändå är det lite skamligt. Som godis. Alla äter det, såklart. Även ganska små barn. Större barn tjatar och manipulerar om mer. Alla vet vi att vi alla vill ha mer. Men som vuxen ska man ha skaffat sig karaktär. Inte för mycket, inte fastna, inte bli beroende. Använde det till rätt saker. Vem nu som bestämmer vad som är rätt... För att svulla utan urskiljning är det lite sjukt med.
Riktigt vuxna har en bjudskål i en hylla. Godis som står där helt åtkomligt men inte äts av mer än någon kontrollerad bit då och då. Man kan ju inte hänga i soffan helt ohälsosamt hela kvällen.

Jag tror inte på fasta. Ändå tycker jag det är skönt med skärmfritt kvällar. Stunder när jag står emot helt och hållet och kanske lämnat skärmen i det andra hemmet. De är inte så ofta, men även jag behöver bevisa för mig att jag inte är beroende på riktigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du skriver en kommentar, det gör mig jätteglad =)