torsdag 1 maj 2014

Vitt sen

Fabriken har vitt som torsdagstema den här veckan. Jag är i mitt andra hem under helgen och här är det inte jag som påbörjat inredningen. Det finns en del vitt här, men mer svart, lila och orange. Vitt är mer färgen som är bakom och passar till än den egentliga inredningstanken. Och som sagt, det är inte min tanke från början. Istället tänker jag berätta om min inställning till vitt.

Min första favoritfärg jag minns var rött. Jag var helt övertygad om att pappa hade målat om huset från 70-talsbrunt till rött bara för att jag älskade rött. Sen kom en lång rosa period (utan att pappa tog till penseln igen...) och därefter lila, svart, brunt och nu... eee, mörkturkost. Och svart. Och rött. Och grått. Iallafall typ kalla färger. Förutom rött då. Och orange är också fint. Egentligen alla starka färger. Om de har en bakgrund av vitt.

Mitt sista rum hemma hos päronen hade vitmålade  väggar. Jag tog över det efter Storasyster som flyttade hemifrån. Hon är sju år äldre än mig. Alltså alltid varit mycket mer vuxen. (Fortfarande?). Och där hon satte ribban måste ju den åtråvärda vuxenvärlden, friheten och värdigheten finnas. Jag var så stolt över mina vuxna vita väggar. Jag ställde även in en soffa i mitt rum för att få det mer vuxet. Och fyllde sen väggarna med färgstarka plancher på Guns N Roses... Det där med vuxenhet har nog aldrig riktigt varit min grej. Det fick räcka med att ha bytt väggar med små rosa blommor på till de vitmålade.

Idag är det första som kommer upp i huvudet på mig när jag tänker vitt inte längre vuxenhet. Istället ser jag miljoner av blogghem som är vita, romantiska, feminima och Shabby Chica. Vilket får mig att slå lite bakut. Så vill jag inte bo, det är inte jag och ska det vara Shabby ska det vara det på riktigt! I mitt hem alltså. Vad andra vill ha är upp till dem.
Men vad är det jag har visat upp en hel del på bloggen det senaste? Vad är det jag har dragit en lättnadens suck av hemma? Jo, det här:
Hallrenoveringen. Och hur otroligt skönt det var att måla över den blommiga tapeten VIT. Det är inte speciellt färgglatt när man matchar det med ljust trägolv och gråa lister.


Men det är inte färdigt än. Ni ska få se! Färgen kommer vandra tillbaka och inte en enda möbel kommer jag att slipa kanterna på med sandpapper. Jag vill ha vitt för att framhäva färgerna. Det gör dem mer färgglada. Mönster, även ljusa mönster tar bort intrycket från det jag vill visa upp. Så vitt för mig idag och när jag tänker lite till är en lugn bas som jag sen kan göra vad jag vill med. Det låter mig vila ögonen på det jag tycker om och kan skapa det ihopaplocka-hem som jag bor bäst i. Inte vuxet, inte feminint, inte romantiskt. Utan jag! Jag och Sötaste och alla vänner som kommer och trivs.

Sen får jag lägga till att jag har vitt på ett annat sätt i min inredning. Överallt. Inte helt självvalt och påverkar även min garderob.

Hjördis min Hjördis. Jag kardar. Och kardar och kardar. Fåglarna ute får stora tussar att lyxinreda sina bon med. Ändå blir allt vitt som hon går nära. Att en katt kan fälla så mycket! Och det tar aldrig slut. Den där pälsen är jag övertygad om att är orsaken till att hon hamnade på katthem. Inte var hon hemlös inte! Nä det tröttnade, ringde hemmet och sa att de hittat henne. Och tack vare det har jag både en underbar katt att fascineras av och ett betydligt vitare hem.

Gå in på Fabriken om ni vill läsa mer om vitt i inredning. Det kommer nog vara en hel drös med olika inlägg på hela skalan från vita till anti-vita hem =)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du skriver en kommentar, det gör mig jätteglad =)