tisdag 10 juni 2014

Trevligt sälskap

Först sa jag nej. Sen fick jag frågan igen och tänkte att jag kanske ändå ska kolla med Sötaste om hon vill. Då missförstod vi varandra. Hon sa ja för att hon trodde att jag ville och jag sa ja för att jag trodde att hon vill. Så stod vi där på bryggan med lite magknip över vatten, vågor och någon som skriker åt oss när man drar i fel snöre. Helt i onödan! För så blev det inte alls. Scouternas segelbåt Mandalay låg där och guppade så snällt och Moms lovade oss att om vi verkligen inte vill behöver vi inte göra något mer än att bara åka med.

Besättningen var lugn, snäll och pedagogisk. Inga måsten eller skrik. Stämningen gjorde att jag till och med blev nyfiken och intresserad av att dra i båda stora och små snören. För när som kunde jag springa tillbaka och gömma mig i sittbrunnen. Till vår nojjiga fördel blåste det dessutom typ noll. När seglen var på plats och motorn avstängd låg vi helt still. Men utsikten var fin!

Vi satt och tittade och tjötade och fikade. Sen drog vi ner seglen igen och gick för motor en bit.

På vägen hem fick Moms syn på en säl! Koolt! Sen såg vi en till. Och en till. Och en till. Säkert tio stycken stack upp huvudet med jämna mellanrum. Jag har inte en enda bild på dem för jag ville inte missa något med att se dem.

Jag älskar fortfarande inte att segla. Men det här var en väldigt bra kväll.

2 kommentarer:

Tack för att du skriver en kommentar, det gör mig jätteglad =)