söndag 20 mars 2016

Ljusare

Nånstans i sjukhusdimma, ont och oro tog vintern slut. Ute kvittrar fåglar och det är ljust innan jag vaknar. Tiden brukar gå skrämmande fort. Det här är värre än på 38 år. 

Vi går ut och andas våren. Dörren ställer vi upp med snöskyffeln och huset får fyllas av nått annat än vinter, sjukdom och flytt. Fixar lite här, fixar lite där. Inser att jag inte kan gräva, inte köra tunga skottkärrelast, inte lyfta jord och krukor. Det är en perfekt dag för en perfekt löprunda. Och åtminstone en månad kvar till med läkning och försiktighet. Så klart har jag googlat allt som oroar mig. Och får upp den ena länken efter den andra om plastikkirurgi. Det finns folk som frivilligt låter folk skära dem i magen. Som frivilligt går igenom det här. 

Vi gör en kanna te och värmen mot söderväggen vill plocka av oss till t-shirt. 

Allt är en röra och allt blir bättre för varje dag. Jag kryper nära min Sötaste och vill stanna där. I en rosa dimma. 

1 kommentar:

Tack för att du skriver en kommentar, det gör mig jätteglad =)