torsdag 18 augusti 2016

Med rätt inställning så!

Jag har sagt det förut och det är fortfarande sant, jag springer för att det är så attans roligt. Motion och allt det där för att hålla en bra hälsa får jag ändå. Cyklar dit jag ska och jagar ungar på jobbet. Så jag måste inte träna. Jag springer för att det är roligt, det är roligt att göra bättre resultat. Och när det inte känns roligt springer jag inte. Just nu cyklar jag mycket hellre direkt hem och matar drakar eller plockar physalis i trädgården. Så de står kvar där i skohyllan. 

Men. 

Det finns ett men. 

Om bara drygt en månad ska jag springa ett tre mil långt Lidingölopp. Och då behöver en träna. Det är inte så många gånger jag har sprungit mer än halvväg i sommar. Så, jag måste alltså träna men jag vill inte träna och på riktigt måste jag faktiskt inte alls. Visst vore det en sån fantastisk kick att prestera på ett sätt så att jag alls känner att jag kan mäta mig mot Syster. Eller med mitt resultat från förra årets 15k. Det var så attans motiverande i våras men nu känns det mest bara som en press. 

Så kom jag på det! Jag har betalt över 700:- för det där loppet. Om jag inte för 700:- kan få ut en kick av att prestera bra och fort då kan jag istället få ut mycket mer för pengarna. Tänk att få springa i tre och en halv eller fyra timmar istället för bara tre! Ha! Den ni, det är inte alla som får ut så mycket för pengarna på Lidingöloppet!

2 kommentarer:

  1. Stackars de där snabbisarna, timpriset blir ju så mycket högre för dem. ;-)

    SvaraRadera

Tack för att du skriver en kommentar, det gör mig jätteglad =)