tisdag 23 augusti 2016

Bortskämda

Vilken bra helg vi hade! Även om den lämnade en viss tomhet. Vi började med att åka in till stora staden. Kulturkalas, häng med bästa StorC. Och inlämning av ringar för gravering. Jag som aldrig annars har vant mig vid att ha ring. Men den här ska bara vara där. Det blev alldeles tomt. Som att lämna bort en bit av mig själv. 

Sötaste kommer gem med dem ikväll igen. Skönt. 

Blivande Veterinären kom hem till oss på kvällen för pizza och film. Och hennes hund, Prime fick våra hjärtan att slå extra hårt. På flera sätt. Jag står och rör i tomatsåsen när jag hör nått som slafsar från vardagsrummet. Kommer in, "han äter choklad!!!". Harreligen! Tur att han är stor. Och att det var mjölkchoklad. Efter lite googlande och räknande kommer vi fram till att han har fått i sig max en tredjedel av den han kan äta utan att bli förgiftad. Puh...

Blivande Veterinären ger oss en så fin bukett. 

Blommor från trädgården och med så mycket mer liv än någon annan köpebukett nånsin kan ge. 

fredag 19 augusti 2016

Driver du med mig?

Vi byggde ett litet drivhus av två fönster när sommaren just börjat. Nu vill den nästan påstå att den är slut. Och bakom glas är det fullt. 


Tomat, physalis, chili och paprika. Fast paprikorna har sniglarna kalasat på...

torsdag 18 augusti 2016

Med rätt inställning så!

Jag har sagt det förut och det är fortfarande sant, jag springer för att det är så attans roligt. Motion och allt det där för att hålla en bra hälsa får jag ändå. Cyklar dit jag ska och jagar ungar på jobbet. Så jag måste inte träna. Jag springer för att det är roligt, det är roligt att göra bättre resultat. Och när det inte känns roligt springer jag inte. Just nu cyklar jag mycket hellre direkt hem och matar drakar eller plockar physalis i trädgården. Så de står kvar där i skohyllan. 

Men. 

Det finns ett men. 

Om bara drygt en månad ska jag springa ett tre mil långt Lidingölopp. Och då behöver en träna. Det är inte så många gånger jag har sprungit mer än halvväg i sommar. Så, jag måste alltså träna men jag vill inte träna och på riktigt måste jag faktiskt inte alls. Visst vore det en sån fantastisk kick att prestera på ett sätt så att jag alls känner att jag kan mäta mig mot Syster. Eller med mitt resultat från förra årets 15k. Det var så attans motiverande i våras men nu känns det mest bara som en press. 

Så kom jag på det! Jag har betalt över 700:- för det där loppet. Om jag inte för 700:- kan få ut en kick av att prestera bra och fort då kan jag istället få ut mycket mer för pengarna. Tänk att få springa i tre och en halv eller fyra timmar istället för bara tre! Ha! Den ni, det är inte alla som får ut så mycket för pengarna på Lidingöloppet!

tisdag 16 augusti 2016

Små guldkorn

Jag slår bakut om någon vill placera mig i ett fack och det finns fack jag vill bli placerad i.  Vi vill så gärna vara äkta. Att allt bara blir. "Nä, den här gamla trasan, bara nått jag slängde på mig". Vårt liv, vårt hem, vår livstil ska vara bara en gammal trasa. Något vi alltid haft, alltid varit. Äkta. 
Att sätta en etikett på sig själv är som en dålig Shabby chic-stol med sandpapprat slitage. 

Inspireras eller härmas. Är skillnaden så viktig? Jag ser, läser och vill ha. Ibland får jag till det. Ibland upptäcker jag att det redan är där. 
Egenodlad physalis. Smaken är rundare än de i affären. Annorlunda och god. Något inte alla andra har. Precis som den spruckna färgen på fönsterkarmen. Den som bara tid har gjort. 

lördag 13 augusti 2016

Ett plus ett

Aarhus, Blommehaven camping, vårt tält. En plats vi tycker om. En plats som är viktig. Jag ler fånigt och Sötaste ler tillbaka. 

Det sitter en ring på mitt finger och i hela kroppen strålar styrkan i symboliken. För det är ju inte mer vi med ring än det var utan. Och ingen annan kunde missa det varken då eller nu. Men med en ring är det som att allt ändå är just det, mer. Mer av allt det som redan så stort som det kan bli. 

Vi kommer hem och berättar för våra nära. Kramar och grattis ramlar in och får oss att le om möjligt ännu fånigare. Kära Syster och Systerdotter överraskar med en bricka. 

Och Lillebror kommer med present från sig och sina päron som värmer dubbelt. 

Jag har nått som blänker på mitt vänstra ringfinger =D

tisdag 9 augusti 2016

Tio dagar i tält

Sötaste skötte bilduppladdning på FB. Jag tänkte att jag skulle blogga. Tänkte. Men gjorde en massa annat istället.

Vi åkte till Öland. Hittade en liten, mysig camping på södra östkusten. Nära till Alvaret och långt ifrån den färgglada hysterin i norr. Vi hade den ena djurupplevelsen efter den andra. Duvorna dekorerade vårt tält, småflugorna hindrande bad i Östersjön. Jag fick flytta på en häst som parkerat sig mitt på vägen och skrämde slag på en HJORD av kor när jag försökte springa över det där Alvaret. 
Vi var bjudna på det mest fantastiska bröllopet. Omringade av Eketorps borg och med gäster i medeltidskläder. Vi underhölls av tre små grisar som rusade runt och gjorde allt för att komma in i området som var reserverat för bröllopet. 
På vägen hem såg vi den finaste räven. Undra om den var kompis med de hundratals starar som flockades på kvällarna. Eller med sälen som lät sig observeras nere vid Långe Jan. Den hade det lika bra som korna som badade. 

Efter alla djur, bröllop, borgar och slott åkte vi vidare till Danmark. Jag har aldrig kört bil utomlands innan. Och byggt upp en väldans bild av hur otäckt det är. Med en dålig karta och ett bra kartminne hittade vi campingen utanför Köpenhamn ganska lätt. Men mina knän var ändå rätt skakis. Det var inte svårt att köra, men annorlunda. Skönt med en promenad sen. 



En dag i Köpenhamn där vi gick till fötterna skrek. Jag shoppade flummiga byxor och vi var på Tivoli. Sen vidare till Aarhus. Aarhus vill jag absolut tillbaka till. Vi var på Kvinnomuseet (rekommenderas starkt!!) och i Den gamle byn. Vi bodde på världens finaste camping och jag sprang runt den i lummig bokskog. I Aarhus kan en göra mycket, får återkomma om det. 

Sista stoppet blev Hirtshals. Fyr och Bunkermuseum. Hamn och båtar. 



På natten vräkte regnet ner och vinden ryckte och slet i vårt tält. Vid ett uppehåll gick jag ut för att kolla alla tältlinor. Över havet var det helt svart. Och fyren i närheten lyste upp campingen. På morgonen efter när vi packade ihop hade en av tältpinnarna spruckit. Sista morgonen. Vi tryckte in ett blött och lerigt tält i bilen. Sen åkte vi till Skagen för att fördriva tid. Båten hem gick först på kvällen. 





Vi tycker om vårt tält. Och reser så bra tillsammans. Det är underbart att komma hem igen till tvättmaskin och katten. Och det kommer vara underbart nästa gång vi tetrispackar bilen igen och ger oss av.