tisdag 13 juni 2017

Ibland tänker jag så mycket

Solen skiner och jag längtar åt alla olika håll. Kan en både njuta här och nu och längta till sen och långt bort? Kan en både känna att livet är det underbaraste som finns och känna sorg och oro? Jag kastas mellan barfotabarn på jobbet, andras sjukhusbesök, växtkraft och planer i trädgården och de som försvinner för tidigt. 

Och mitt uppe iallafall har katten varit sjuk! Sjåpiga mattor tog en katt som var hängig och varm om öronen till veterinären. 3000:- senare är en virusinfektion konstaterad och katten har fått sig en rejäl seniorkoll på köpet. Allt annat såg finfint ut. Frid och fröjd och med lite smärtstillande piggar hon på sig.

Sen blir hon sämre! Skrället vägrar äta! Matte Ett drar igång operation tvångsmatning. Ha! Förklarar för katt; du ska äta fem bitar. Väljer du att spotta ut varje bit fem gånger kommer jag tvinga upp munnen på dig 25 gånger istället för fem. Hur vill du ha det? Katt protesterar med klor och röst. Matte Ett vinner ändå. Efter en dag eller två och inköp av en burk tonfisk vänder det och katten blir sig själv igen. En oro mindre. 

Ibland frågar Sötaste vad jag tänker på. Och det är ju allt det där. Och ingenting. Hur jag ska göra, hur det ska gå. Vad andra tänker och vad jag vill. I vilken ordning, vad som är kvar, hur länge till. Sen och nu och varför. Jag har precis tänkt en så klar tanke och ändå kan jag inte uttrycka den högt. 
Jag vill stanna i nuet. Ha alla bollar i luften. Greppa, förstå, förklara. Men ofta snurrar det bara runt... Vilket fungerar helt okej det med. =)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du skriver en kommentar, det gör mig jätteglad =)