söndag 23 juli 2017

Den grå betongen

En gång skulle jag på cykelhajk med en drös Patrullscouter. Hälften var från min Västgöteborg-kår. Och vi skulle cykla genom Lärjedalen upp till Vättlefjäll. Alltså genom Angered, Rannebergen och Lövgärdet. Områden kända ENBART från nyheterna för en av dessa Västgöteborgscouter. Och vad berättas det om i nyheterna? Tja, inte skogar, bondgårdar, vackra å-dalgångar och pittoreska radhusområde.  Min scout pratade heeeeela hajken om den grå betongen. Och det närmsta grå betong vi såg var den rosa i Rannebergen. En ser vad en förväntar sig att se. Uppenbarligen... 

Väljer vi att se det vackra så ser vi det vackra. Och även grå betong kan vara vackert. Vi har pratat tillsammans med 1:a Sergant Rosa om att gjuta i betong i över två år. Vi hade till och med en påse finbetong liggandes i källaren. Den fick Pappa tillsist ta över när han renoverade på Källarvinn. 
I helgen hade vi finbesök av nämda Sergant (1:a). Nu säck inhandlades och sen fyllde vi allt vi kunde komma på. Inte så välplanerat. Inte så strukturerat. Men bra blev det!

Ett dörrstopp. 

Några kantstenar och trampstenar till rabatterna. 


Och det sista fick bli löv. 

Det här ska vi göra om. Lite mer förberedda nästa gång. Jag har plan på en klocka och en lampa...

torsdag 20 juli 2017

Semesterhjärna

Nu har jag haft semester i snart två veckor. Hjärnan är helt omkopplad. Fast det är svårt att veta det där med om en varvar ner eller varvar upp. Å ena sidan känner jag mig som lugnast när jag gör saker. Och äntligen kan jag i långsamt tempo, lite som jag vill, göra allt det där en inte hinner en jobbvecka. Rensa lite ogräs, läsa en bok, baka, träna fast det är sent på kvällen, grilla lite av varje. Å andra sidan gör jag alltid så mycket. Jag borde öva på att göra inte ett dugg. 

Jag försöker tänka att nedvarvningen är att jag inte MÅSTE göra något. Jag gör det för att lusten faller på här och nu. Allt annat får vänta till en annan dag. Och trädgården är en bra plats för allt det där. Här finns både hängmatta och ogräs. Våra odlingar ger inte mycket mat i år. Det har varit torrt och jag har inte vattnat, näringsfattigt och jag har fortfarande inte gjort något nässelvatten eller täckodlad alla plättar. Och resten som ändå stuckit upp har rådjuren knaprat på. Ändå växer det, är grönt och blommar. Helt fantastiskt. 




Och i en förhoppning att det ska bli en och annan broccoli byggde jag ett tält. 

Förhoppningsvis kommer inte kålfjärilen in =)

Till hösten funderar jag på om jag ska bygga mer än tält. Ett rejält staket runt matodlingarna kanske kan gör det mer besvärligt för rådjuren iallafall...

måndag 10 juli 2017

Såååååå nöjd!!!

För en drös år sen hade jag en arbetslös sommar där jag försökte lära mig att baka surdegsbröd. Sånt som är så grymt gott när en köper på nått bageri. Det gick inte bra alls. Alla bröd blev kompakta, sura och bara precis ätbara om hade tillräckligt mycket med pålägg på. Kanske borde det fått mig att aldrig försöka igen. Kanske inte. För nu har jag testat igen. 

För en månad sen gjorde jag en surdeg på råg enligt receptet på Kungsörnens hemsida. Jag bakade en omgång limpor där det också är jäst i degen, knubbiga surdegslimpor (recept bak på grovt rågmjöl från Kungsörnens). Ett gott, bra basbröd. Resten av surdegen har jag förvarat u kylskåpet och matat ordentligt en gång i veckan. Den har puttrat på bra. Så bra att jag kände mig mogen att testa utan jäst en gång. Googlade runt och hittade Martin Johanssons Oktoberlevain på hans blogg paindemartin.blogspot.se. Följde det till punkt och pricka. Allt gick bra tills jag skulle vända upp det från jäskorgarna till plåten. De flöt ut!!! Men när de kom in i ugnen reste de sig fint igen. 

Ut kom två vackra, doftande och fantastiskt GODA surdegslimpor. 
Helt utan jäst. Så grymt nöjd och mallig!!!

fredag 7 juli 2017

Missasommar

"Idag när jag kommer hem ska jag ha missasommar" säger barnet bredvid mig. Jag ler lite, tänker på det där med barn och tid. Imorgon är det som ska hända, igår är det som har hänt och det en önskar kommer ske med en gång.
"Vad ska du göra på din missasommar" frågar jag.
"Åka till Liseberg och till djurpark"
Då förstår jag, missasommar är semester. Barnet försvinner iväg vidare i sin lek.

Idag, en vecka senare har jag också missasommar. Jag cyklar hem med lite overklighetskänsla och världens finaste armband på handleden.

Jag börjar städa lite här och lite där och vet egentligen inte i vilken ände jag vill börja njuta. Trädgården är så underbart vacker och full av liv. Vädret tillåter bara fötter och axlar. Jag vill både göra allt och krypa upp i soffan och inte göra ett dugg. Pappa kommer förbi. Han berättar att rådjuren ätit upp deras rosor. Jag tänker att så länge de ger f-n i mitt körsbärsträd så vi ge dem en knopp. Det är tyst där jag sitter på altanen. Tills ett jetflyg sveper förbi och in under takpannorna. Det piper och kvittrar. Gärna svalor. Och rådjur på avstånd.